Ryggvärk beror oftast på felbelastning — att ryggen har för lite svank, för mycket svank, eller är för krum i bröstryggen, vilket gör att vissa delar överarbetar medan andra inte gör sitt jobb. Det är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker hjälp, oavsett om det sitter högt mellan skulderbladen eller lågt i ländryggen. Här är vad som faktiskt brukar ligga bakom det, och vad som hjälper.
Precis som nästan alla delar av kroppen handlar det om två saker: positionering och belastningsfördelning. Det allra vanligaste vi har sett på kliniken är att ryggen har för lite svank, för mycket svank, eller att man är för krum i bröstryggen.
Det leder, utan undantag, till felbelastning — någon del kan inte göra sitt jobb, en annan del får ta över arbetet. Det är mest relevant om du inte bara har ont i ryggen, utan också känner dig konstant trött i ryggen. Då vet vi att din rygg aldrig får vila. I sittande, stående och gående ska ryggen kännas lättsam och mjuk, men om muskler som inte är till för att hålla uppe ryggen har fått den uppgiften känns det tungt och stelt — och gör det, om det får pågå länge nog, till slut ont.
Ländrygg: en av de allra vanligaste obalanserna vi ser är att ytliga ländryggsmuskler har fått en hållningsroll. Dessa är inte hållningsmuskler, utan är gjorda för mer kortvarig belastning. När de konstant behöver hålla uppe kroppen blir det, som nämnt, tungt, stelt och ofta även smärtsamt. Vad ska hålla ländryggen i position då? Framför allt är det hållningsmusklerna djupt inne i höften som ska hålla uppe ländryggen, genom att sätta bäckenet i ett neutralt läge som gör att ländryggen inte behöver arbeta så mycket.
Värt att nämna är att den viktigaste hållningsmuskeln av dem alla — psoasmuskeln — räknas som en höftböjare men går upp i ländryggen, och hjälper de andra höftmusklerna att hålla ryggraden rak. Den vill vi gärna använda, men när vi känner oss konstant trötta och stela i ländryggen är det generellt de mer ytliga ländryggsmusklerna vi använder istället.
Bröstryggen/skulderbladen: vanligast i bröstryggen är tydligt — skulderblad som ”fallit ut” uppåt och åt sidorna, axlar som roterats framåt, och en huvudposition som är framskjuten. Det gör dig ”framtung”, vilket innebär att bröstryggens muskulatur konstant måste hålla emot det mönstret. De hamnar i ett konstant ”dragläge” då de måste hålla tillbaka mot de delar som tappat position.
Det är inte konstigt att tro att en upprätt hållning skulle vara jobbigare för musklerna i området — då måste de ju jobba ännu mer för att dra bak skulderblad och axlar — men det är inte fallet. När vi hamnar i rätt positioner behöver ingen del överarbeta, eftersom kroppens alla delar staplas på varandra och hjälper varandra. Har vi tappat position i skulderblad, nacke eller axlar behöver vi kompensera för det; är vi i balans behöver bröstrygg- och skulderbladsmuskulaturen bara göra exakt det arbete den är tänkt för. Därför behöver vi stärka just hållningsmusklerna i övre ryggen, så att området kan komma tillbaka i rätt position och de ytliga musklerna kan slappna av.
Tänk också på: om du har kontorsjobb, eller lyfter mycket i ditt yrke, är även ergonomi A och O. Se vår ergonomiguide för konkreta tips och videoinstruktioner.
Ryggen jobbar sällan isolerat — den behöver en fungerande helhet i resten av kroppen för att själv kunna fungera som den ska. Därför rekommenderar vi ett program för hela kroppen, helt gratis:
Testa Helkropp — Nivå 2, gratis →Om värken är återkommande och du vill förstå var i kedjan din egen obalans faktiskt sitter, kan ett videosamtal med en av våra terapeuter ge en tydligare bild än att gissa själv.